söndag 31 juli 2011

Ett av livets små glädjeämnen



En stor portion äppelpaj med oanständigt mycket vaniljsås.

Idag hände det

Under båda mina graviditeter har jag haft en återkommande dröm. En dröm där jag har en bebis som jag glömmer att mata. Det kan ha gått en vecka utan att bebisen har fått mat och när jag kommer på det blir jag sjuk av oro. Bebisen har i drömmen alltid helt osannolikt mått bra så jag vet inte alls vad den symboliserar men en ständig följeslagare har den varit.
Idag vaknade A klockan 07:40 första gången och girig som jag är gav jag han en flaska välling med förhoppningen att kunna stjäla till mig ytterligare lite sömn. En halvtimme låg han och småmös i ett vällingrus innan han ville gå upp så jag fick åtminstone en liten stund till under täcket.
Med tanke på att han åt välling så sent så väntade jag med gröten. Efter ett tag vaknade E och sedan kom M upp, A blev trött igen och gick till sängs för en tupplur. Morgonen rullade på rätt fort och vid 11 tiden stack vi i väg hela familjen för ett besök hos Hambergs.  Vi kom dit vid halv tolv och jag började tänka på att det snart var dags för lunch till A och det gick upp för mig....

JAG HADE GLÖMT ATT GE HAN MORGONGRÖTEN...........


Nu verkade det inte gå någon särskilt stor nöd på han och det är ju inte så att han protesterade vilt och skrek av hunger direkt, men ändå..... Min mardröm slog in.....


Som jag brukar säga även solen har sina fläckar och dagen artade sig bra ändå även för A som inte fick någon gröt. Han verkade trivas med tillvaron och skämdes bort med uppmärksamhet hemma hos familjen Hamberg.

Tack till The Hamberg Family för en superhärlig altanhängdag med god lunch och trevligt sällskap.


lördag 30 juli 2011

Om en pojke och hans nya cykel

det var en gång en lite pojke som var i den stora, stora affären för att köpa cykel.



Hans föräldrar hade egentligen inte tänkt köpa någon cykel i år för de trodde att han var för liten. Att han inte skulle ha någon glädje av cykeln. De tänkte vänta till nästa år.
En vacker dag i slutet av juli när pojken cyklade på sin trehjuling som inte var någon bra trehjuling, kom föräldrarna på att det kanske ändå var dags för en riktig cykel.
Då skulle pojken vara förberedd för nästa säsong och inte tappa så mycket tid. Han kan öva lite i år och vara redo nästa år.
Sagt och gjort så åkte hela familjen till den stora stora affären för att köpa cykel.
Pojken hittade en fin cykel som passade alldeles utmärkt i storlek.

Familjen åkte hem igen och den lilla pojken ville genast prova sin cykel.
Alla gick ut och gissa om föräldrarna blev förvånade när det visade sig att den lilla pojken behärskade det där med cykling riktigt bra, och bättre och bättre går det.

Den lilla pojken älskar sin cykel och har väldigt svårt att slita sig i från den. Han cyklar tillochmed inne. Något som bara får ske precis just nu när den är ny och inte hunnit bli så smutsig ännu. Föräldrarna kan helt enkelt inte förmå sig att neka sin lilla pojke att cykla när han är så glad.


Det första pojken gör när han vaknar på morgonen är att börja cykla på sin nya cykel.
Föräldrarna inser att deras lilla pojke börjar bli stor och de är glada att de var i väg så att han nu har fått sin första cykel..

The End!



fredag 29 juli 2011

Så här är det förstår ni.......

Idag käkade jag och E Falukorv med Mac and Cheese till middag.
Vi ääälskar det han och jag. Den här maten moffar man i sig, man gapar, lassar in,tuggar, sväljer, gapar, lassar in, tuggar, sväljer osv. Den här maten har man inte några larviga grönsaker till, den här maten äter man clean.

Bara så att ni vet, i fall ni vill prova själva...


1, 2, 3...

Köööör!!

Fram för spriten!!

Handsprit är något universalt. Det är ett mirakelmedel som kan användas till många saker.
Förutom att ta kål på läbbiga bakterier så kan man torka bort målarfärg på diskbänken om något lagt en illa urtvättad roller där och låtit färgen torka in. Om någon av familjens minimänniskor får ett okontrollerat behov att måla vita kökstolen med grön spritpenna kan handspriten vara räddningen. Vem har inte haft fula klistriga plåsterrester på sina hälar efter ett skavsårsplåster, testa handspriten så är dessa ett minne blott.

Handspriten ett måste i varje hem....    
Har man sedan en Victoria Secret variant i handväskan är man utrustad för vad som helst......





torsdag 28 juli 2011

Dagens outfit

Jag känner att jag bara måste fortsätta i kändisbloggarnas spår och köra ett inlägg med dagens outfit.

Så här är dagens outfit inför kvällens middag.



Det här gör vi just nu

Precis just nu bloggar jag men för en sekund sedan, och om fem minuter lagar jag mat. Jag fixar buffe för vi får gäster i kväll. Jag är väldigt inne på buffe just nu, det är gott, det är roligt och det går att äta i vår loungegrupp på balkongen. Det är lite svårt att skära med kniv och gaffel när man balanserar en tallrik i knät så då är buffe med "småplock toppen".

M plockar ur diskmaskinen.
E sitter på pottan, han är så duktig min stora grabb, går på pottan hela tiden när han är hemma.
Jag som för ett ögonblick i ren frustration trodde att han skulle ha blöja till han flyttar hemifrån.

A kryper runt och är så söt som bara han kan vara, överanvänder ordet "titta" och bankar på allt han kommer åt.

Det är vad vi gör precis just nu.....

Förresten kan jag meddela att rostapeten gick hem hos både E och A.
E utbrister, Titta!, blommor, Vad fint det är, på ett väldigt lillgammalt sätt.
A satt på golvet och klappade på blommorna och sa inte helt otippat, Titta, titta, titta......

onsdag 27 juli 2011

Mitt nya kök

Mästertapetseraren in action...

Efter...
Det gör sig inte rättvist på bild för tapeten är så jäkla mycket snyggare än vad som syns här.
Den ser ju ut så här om man tar en närbild på själva tapeten.


Jag känner mig verkligen nöjd och M är nöjd, alla nöjda och glada med andra ord. Eller vi får väl se vad barnen säger när de kommer upp i morgon. Känns ju lite trist om A skulle till att gallskrika så fort han får se tapeten.

Taco-Onsdag!!?

Det är ju helt galet nu men så här på semestern finns inga gränser för hur långt utanför ramarna vi går.
Vi åt Tacos idag, på en onsdag!!
Jag känner mig helt Wild and Crazy, men på ett skönt sätt, lite levande liksom, som att jag vågar vad som helst nu.

Hur vill ni ha er Taco, denna svenska nationalrätt?

Så här vill jag ha min......

Tortilla med köttfärs, ost, majs, tomat,
gurka, cheddarsås och gräddfil.
Ingen tacosås här inte, det är jag för mesig för.


Dagen till ära gick vi utan för boxen ännu mer genom att köpa skalen istället för chips.
Vi ville liksom gå tillbaka i tiden, tillbaka till den första gång man åt tacos, då var det skal som gällde.
Skalen är inte så bra tycker jag, de blir mest kladdigt faktiskt. Allt var inte bättre förr.

Nu gör jag som kändisbloggarna, kom igen berätta nu...
Hur vill ni ha er tacotallrik?
Skal, eller chips?
Tortilla eller kanske tuben??
Vilken sås, mild, medel eller hot?
Vilka grönsaker?

Jag kanske får några bra tips för att nästa gång vidga mina vyer ännu mer...

Mulle Meck

Vi tog en sväng till Mulle Meck parken idag. Vi var inte ensamma där. Jag får lite hybris när jag är på lekplatser och det är mängder av barn där. Jag får ett slags kontrollbehov och ett behov att styra upp saker och ting. Det finns föräldrar som har ungefär samma filosofi som jag och det finns föräldrar som inte har det. När det är en lekplats som Mulle Meck som har mängder av roliga saker men ändå inte lika många roliga saker som där är barn krävs det ett visst mått av hänsyn för att det ska fungera. Exempelvis kan man inte ta patent på en sak så ingen annan får chansen. Det upplevde jag inte att någon gjorde i dag vilket gör mig positivt överraskad. Min kontrollklocka för ordning och reda började alarmera väldigt mycket i huvudet på mig när en mamma inte bara låter sin telning (1,5 år ca. ) klättra upp för rutschkanan, utan hjälper henne dessutom på traven. Bra jobbat tänker jag, lär henne att det är så man ska göra så alla andra som vill åka ner (vilket rutschkanan faktiskt är ämnad för) får vänta. Detta resulterade ju i att tjejen när mamman var upptagen med annat gjorde samma sak igen, och ramlade förstås. Men självklart knep jag i hop för det är inte min stil att påtala för andra föräldrar hur de ska göra med sina barn. Den här parken är ett paradis för alla barn och en mardröm för alla föräldrar, den som påstår något annat ljuger. Ja ja det finns säkert de som klarar av det mycket bättre än jag, för mig är det i alla fall en mardröm. Jag har kanske ett lite för stort kontrollbehov för att trivas riktigt bra i den där parken.

En nackdel till med Mulle Meck är att det blir sådant jäkla liv så fort man ska åka hem. E är astrött förstås och klarar inte alls av att behöva bryta upp och åka hem. När jag sedan slår bygeln till A´s babyskydd rakt över näsbenet är måttet rågat och jag som tror att vi är ensamma drar till med världens svordomsramsa för det gjorde ont som f.....
Vi var inte ensamma, familjen i bilen bredvid höll visst också på att packa in sig i sin bil.
Så då är man väl känd som värsta sortens morsa i Mulle Meck parken nu då.

Men lite mysigt hade vi i alla fall måste jag väl avsluta med att säga, A sov en liten stund och M och E var i väg och lekte så jag satt och bara tittade på folk och drack kaffe, det var rätt soft måste jag säga.
Jag tror att E gillar mer när pappa är med och leker för han leker med han, jag bara tar en massa kort och stör han hela tiden.
Det var en incident till, när vi skulle natta A upptäckte vi att Hoppsan saknades. Som tur var hade någon vänlig själ hänt upp han på grinden så jag hittade han ganska snabbt och A kunde slumra in i lugn och ro.






M kallades för Figge när han var yngre.









Nu måste jag sätta lite fart här hemma för här ser ut som ett riktigt rövarnäste. Vilket väl iof passar in på rövarmorsan som svär i Mulle Meck parken ;-).

tisdag 26 juli 2011

Semestertisdagsmys

Gott att dricka

Trevligt sällskap...

Underhållande konversation...



Osmakligt

Med tanke på det hemska som hänt i Norge och så läser man DETTA, inte för att jämföra dessa två så klart men det är inte konstigt att man ibland tappar tron på mänskligheten.

Tack försäkringskassan

Det lönar sig att vara ödmjuk och att ta på sig när man gör fel.
Vi skulle lägga till en extra föräldradag och gjorde lite fel, jag fick utbetalt för EN dag istället. Alla som har varit föräldralediga vet att man inte blir särskilt rik av föräldrapenning och då behöver man kanske inte minimera sitt uttag maximalt genom att bara ta ut EN dag. Nåja de flesta vet det i alla fall, det finns ett fåtal som tycker att det är mycket inkomstbringande att vara hemma med barnen ;-).
Jag ringde till försäkringskassan i går och idag får jag resten av pengarna, är inte det service så säg.
Jag sa ändå till henne som mer eller mindre bad om ursäkt och sa att jag kanske inte får pengarna förrän mot slutet av veckan, i värsta fall på måndag att det är helt okej för mig, det är inte så bråttom.
Så får jag pengarna idag, jag är imponerad måste jag säga och glad att jag får positiva tankar om försäkringskassan och det talar jag gärna om.
Jag har faktiskt tagit några minuter av min tid och lämnat en positiv synpunkt om detta till försäkringskassan. Det vanliga är ju att lämna ris när något går åt skogen men det är minst lika viktigt att lämna ros, åtminstone för dem som jobbar där för det ger feedback på att det lönar sig att vara serviceminded.

måndag 25 juli 2011

Utfodring

Det blev en sen lunch idag och M ville att vi skulle inta den på Pizza Hut, deras buffé var tanken.
Jag kände mig mycket skeptisk men kunde väl inte komma med något riktigt bra motargument.
Nu har jag massor.......

Det är värsta sortens utfodring, jag skulle nog vilja drista mig till att säga att det är värre än buffén på en finlandsbåt och där är det fritt med öl och vin ska tilläggas.
Folk blir som galna, står som gamar och väntar på att den stackars tjejen ska kånka fram nya pizzor och likt hyenor kastar de sig över plåtarna tills det att ingen smula finnes kvar. Tillbaka till borden och kastar i sig maten som att de den senaste veckan varit på värsta sortens fatcamp. Därefter tillbaka till matkön och man förundras över hur snabbt det kan gå innan samma person står i kön ännu en gång.
Kvinnan vid bordet bakom oss satt inte ens ordentligt på stolen. Hon hade förberett genom att ha stolen maximalt utskjuten och satt bara på kanten så att hon lätt kunde springa och hämta mer utan att behöva bråka med stolen. Detta fick till följd att M knappt kom in på sin plats men vem fan bryr sig om bordsgrannen när det vankas ät så mycket du vill för 89 spänn......

Nu kommer det att dröja länge innan jag sjunker ner till djurens nivå och följer djungelns lag vid Pizza Hut´s lunchbuffé igen. Åtminstone så lång tid som det tar att glömma det här besöket.