Norgehistorien ingen skrattar åt

Inte helt otippat var det stora samtalsämnet vid frukostbuffén i morse den stora tragedi som drabbat Norge. Överallt hör man disskusioner om vad som hänt, majoriteten av gästerna vid frukosten var just norrmän och jag led med dem.
De är svårt att inte tänka var världen är på väg. Vad är det som driver en människa att göra så.
Att han är sjuk kan nog de flesta hålla med om men är han sjuk rent medicinskt eller är han bara ond.
Helt ärligt bryr jag mig inte så länge han får sona för det han gjort, fast hur gör han det egentligen.
När jag tänker efter finns det inget han kan göra, genomgå, få utstå överhuvudtaget som kan vara ett tillräckligt hårt straff.
Det spelar inte heller någon roll om han bevisas vara sjuk rent medicinskt för det är ändå ingen ursäkt.
Vissa saker kan aldrig rättfärdigas oavsett orsak oavsett motiv.
Jag har tagit del av väldigt lite information gällande detta men det jag vet får mig att må illa.
Ibland undrar jag om vi gjorde fel som kämpade så för att få barn. Var vi bara egoistiska. Självklart ångrar jag aldrig någonsin mina barn men man undrar ju ibland om man gjort dem en björntjänst som fött dem in till denna värld.

Som så många andra skänker jag idag mina tankar till våra vänner i Norge.
Jag kan aldrig någonsin förstå, jag vill aldrig någonsin förstå vad det var som hände igår.