Jag avskyr att lämna E på dagis för det slutar alltid med tårar. Personalen får mer eller mindre dra han i från mig och jag får hjälpa till att putta. Jag vet inte varför det alltid är så när jag lämnar. Är det spel för galleriet eller är han verkligen ledsen. Kanske en kombo av båda skulle jag tro. När M lämnar kan han vara lite så där moloken, han gillar inte att bli lämnad helt enkelt. Vem gör det egentligen, men han borde veta vid detta laget att vi ALLTID hämtar han.
Helst vill jag bara ta han i famnen och gå hem igen men jag vet ju att det inte är till hjälp för någon. Hur blir det då nästa gång och hur blir det den dagen då jag faktiskt inte är hemma längre utan ska till jobbet. Nä det är bara att bita ihop och hålla god min. Jag vet ju att det blir bättre när jag väl kommit därifrån men det gör så ont i hjärtat att se när han är ledsen och så bara gå därifrån.
Det är inte lätt att vara förälder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar