fredag 5 augusti 2011

Få saker upprör mig mer

Än människor som med en dåres envishet hävdar sin rätt, speciellt när det är gentemot en person som de inte ens känner. När det dessutom görs med en elak ton så är det inte längre enligt mig att uttrycka en åsikt, då är det mobbning.

Att sedan använda "Det råder faktiskt uttrycktsfrihet i Sverige" som en ursäkt är rent löljligt. Att uttrycka en åsikt och att vara elak är inte samma sak. Tyvärr finns det X antal människor i detta avlånga land som inte har vett nog att förstå skillnaden. Då är vi åter igen inne på mobbning, att det sedan förekommer på ett mammaforum är för mig helt obegripligt.

Är det något jag lärt mig sedan jag fick barn så är det att få personer kan och vet så mycket som mammor som gömmer sig bakom en skärm. Att vara inne på forum såsom familjeliv och söka information kan knäcka den starkaste. Det börjar med ett enkelt google sök och slutar med att man helt tappat tron på sig själv som mamma.

Det här är mobbing i dess renaste form, mammor som istället för att stötta varandra mobbar varandra i skydd av nätets anonymitet.

Jag har också läst kommentarer på kändisbloggarna där det står något i stil med "Har du valt att blogga får du också ta kommentarerna".  Visst kan det ligga sanning i det som jag ser det men när blev det okej att ifrågasätta en persons förmåga att knyta an till sitt barn pga utländsk härkomst, då är det inte längre tal om bara mobbning, då är vi också inne på rasism. Kanske menade inte personen som skrev det något illa, kanske var det bara ett urkorkat sätt att uttrycka sig, möjligt men när ska vi tvingas ta ansvar för det vi skriver anonymt på nätet.
Är det verkligen okej att fråga om pappan till ett barn verkligen är den rätta pappan för att man själv inte tycker att de är särskilt lika. Läser man inte igenom kommentaren innan den postats och kanske inser, men oj det där är väl inte lämpligt att skriva, hur tänkte jag nu.
Vad är det som gör att det är okej att hoppa på kända personer, även om de skriver provocerande inlägg.
Bemöta, ja, komma med kritik ja, men att vara elaka och dessutom hoppa på en fyra månaders baby är ju helt vansinningt.
Alla som är mammor vet att när det kommer till våra barn förvandlas vi till lejoninnor på en tiondels sekund.

Anledningen till detta inlägg är att mamablogaren Anitha Schulman väljer att sluta blogga och anledningen till detta finner ni HÄR.

Jag som har följt hennes blogg förstår att hon gör det, jag tycker det är helt galet att det blir så men jag förstår henne.

Det som skrämmer mig mest är att det är vuxna människor som gör det här. Det finns barn och ungdomar som inte vill gå till skolan pga. mobbning. Det finns barn som inte vill leva längre pga. nätmobbning och så sitter det mammor och gör likadant.
Är det vad vi vill visa våra barn, är det så vi vill uppfostra dem.
Skriv vad du vill till vem du vill för de vet ändå inte vem du är.

Till alla de som skriver dessa råa, elaka kommentarer vill jag bara ställa frågan.
Skulle DU våga säga samma sak till en person, face to face?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar