Karma is a bitch....

När jag hämtade barnen i dag så gick vi som vanligt in för att hämta Hoppsan. Hoppsan har ju varit med ett tag nu och blir man snuttad på, slängd överallt, tappad från biltak, glömd, gömd, släpad i grus , snö och slask så blir man lite sliten. Hoppas börjar bli ordentligt sliten nu.
Men jag hade aldrig förr sett att han höll på att tappa huvudet, det var nytt.
Jag förklarade för Alex att han fick vara försiktig med Hoppsan nu eftersom att han höll på att bli Huvudlöse Hoppsan. Något sade mig att han inte skulle vara lika uppskattad utan huvud.
Jag visade det för Mattias lite senare på kvällen och han tittade på mig och förklarade vänligt att det var mitt fel. Tydligen så klarade inte Hoppsan att jag dängde han i bordet upprepade gånger under gårdagskvällen. Jag hade glömt bort att jag tog ut en del av den frustration jag kände över att min yngsta son valde att förvandla sig till ett monster just precis vid middagstid på stackars Hoppsan. Just då kändes det som ett bra alternativ.
Nu undrar ni förstås varför jag berättar det här.
Här kommer förklaringen.

I går kväll när jag satt och tittade på Revenge på tv så kände jag hur något bokstavligen växte i mitt öga. Det gjorde ont som attan och var extremt obehagligt.
Jag kikade i spegeln och såg en liten röd bulle på kanten av ögonlocket.
När jag vaknade i morse fick jag mig en chock, den jäkeln var kvar och det gjorde sabla ont och jag såg för jäklig ut. Den fortsatte att växa och nu ska jag berätta lite för er vad en Vagel i ögat är.

Saxat från 1177 Vårdguiden

Allmänt

På kanten av ögonlocken har man talgkörtlar, som mynnar ut vid ögonfransarna. En talgkörtels mynning kan bli inflammerad och då bildas en liten böld. 
Check på den

Symtom

En yttre vagel syns som en liten röd svullnad på ögonlockskanten. Ibland kan man se en gul prick i mitten. 

Check på den och att jag såg ut som Quasimodo i ögat. För att inte tala om att den växte rakt in i mitt synfält.

Behandling

Den inflammerade körteln brister ofta av sig själv och det brukar komma ut lite var och blod. 

Check på den också, och på tunnelbanan på vägen hem. Men så jättekul det var när jag kände att det började svida i ögat. Jag fick ta fram telefonen, slå på kameran, vända bilden och använda den som spegel för att se att det forsade var ur min vagel rakt in i mitt öga. 

Allt detta bara för att jag var lite omild mot Alex snuttefilt i går, kom igen liksom.

Det var ju bara att ta fram nål och tråd och börja tråckla. Det var det iof värt eftersom att Alex såg på mig som att jag var dagens hjälte och utbrast "Du har lagat Hoppsan". För en hantverkshandikappad person som jag känns det rätt bra.

Men för att återgå till vageln så hittade jag även detta på vårdguiden.

Så småningom skrumpnar vageln ihop.

Och det är det jag väntar på just nu. Än så länge har den inte skrumpnat och den stör mig enormt. Jag ska aldrig vara elak mot Hoppsan igen, jag lovar. Jag sydde ju faktiskt tillbaka huvudet igen.