Det finns nog ingen dag som jag är så kluven som sista dagen av en lång ledighet.
En del av mig säger - Skönt att få återgå till vardagen och få lite rutiner. Den andra delen svarar - Jo visst, en dag och så är du inne i ekorrhjulet igen, J-Ä-T-T-E-K-U-L, verkligen....
- Jo men det är faktiskt skönt att få komma till jobbet och få lite egentid, få tänka på lite andra saker än vad som ska ätas till frukost, lunch och middag och hur jag bäst roar barnen.
- Mmm det är skönt men du vet väl att du kommer att få jobba häcken av dig för du har minst tre deadlines att ta hänsyn till första veckan tillbaka, och glöm inte allt det du inte hann med innan du gick på ledighet svarar den jobbiga delen av mig själv.
För att inte tala om att jag i dag började tänka på allt jag hade sagt skulle fixas under julledigheten och blev mer än lovligt stressad. Vi har gjort 1 av 10 saker ungefär. Jag blev så stressad att jag på stört rensade och städade skafferiet så nu har vi gjort 2 av 10 saker i alla fall.
Vi skulle också jobba på barnens matvanor under lovet och det har vi gjort, som bara den under hela dagen.
Nu sliter jag som besatt av att plocka ner tomtar, gran och vissna blommor som vittnar om att det har varit jul. Ett missbruk har alltid en baksida och den negativa sidan av mitt missbruk visar sig när det är dags att plocka bort julpyntet. Jösses att jag aldrig lär mig, men när jag inför första advent, i mitten av december och precis innan jul river i mina kartonger så är det inget jag förmår att lämna kvar att ligga i sin ensamhet i en tom kartong i källaren. Hemma hos oss får alla vara med när det är jul.
Lite får vara kvar nu också för annars blir det allt för grått och trist. Jag är inte redo att släppa julen helt ännu. Det är förresten inte tjugonde Knut ännu heller för den delen så det är helt legalt att ha pynt kvar.
Nu ska jag försöka få bort alla kartonger som står överallt i vägen innan jag letar reda på busskort, dator, passerkort, mobiltelefon och annat som kan tänkas behövas i morgon när verkligheten knackar på dörren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar