Sista kvällen

Sedan är jullovet slut. Barnen ligger i sina sängar men ingen kan sova. A jollrar och skrattar, E vrider och vänder på sig. Båda är vakna men ingen kräver att få komma upp. Jag får alltid dåligt samvete när det gör som jag säger mot sin vilja. Det är på något sätt lättare när de bråkar med mig för då kan jag också bråka. Nu får jag bara dåligt samvete och vill helst ta upp dem igen och leka i flera timmar.

Eller det vill jag egentligen inte för allra helst vill jag förstås att de ska sova.

Jag kommer låta dem ligga kvar för de måste sova. Nu börjar vardagen och då måste vi få rätsida på några saker och dygnsrytmen är en av de sakerna. De gäller mig också, allt blir förskjutet, om barnen somnar senare så somnar jag senare för jag måste få min egna tid på kvällen.

I morgon måste jag gå upp fakirtidigt. Det måste jag hela veckan för vi har galet mycket att stå i eftersom att vi åker på lördag och då kan jag inte vara kvar för sent på jobbet. Det är ganska mycket på jobbet också så det är bara att masa sig upp i ottan och sparka upp tuppen så att även han kan göra sitt.

Paus på 10 minuter........

E kom upp. "Jag kan inte sova mamma". Nä jag förstår det men du måste. Jag avskyr att säga det för vem kan sova på beställning. Nu sitter han i sitt rum och leker med förhållningsordern att hålla sig där inne och inte ge ifrån sig höga ljud. Jag känner att jag åtminstone måste ha den regeln om han ska få leka. A har precis kört en liten symfoni också. Jag tror att han var på väg att somna när Raggar Rune åkte förbi huset vände på vändplanen och gasade i väg så att det lät som fasiken. En aningens störande måste jag säga. Jag kan tycka att det finns få anledningar att gasa när man åker på den här gatan. Alla håller inte med mig bevisligen, som tur är så är de personerna ganska få.

Nä dags att kasta sig i soffan de sista timmarna på detta jullov.