Hur som helst så var det ett inlägg från en Mammafitnessgurubloggerska och det jag reagerade på var att hon började att skriva något i stil med (kommer förstås inte i håg ordagrant) att hon ju är ganska liberal och tolerant med mat men att det finns vissa saker hon bara hoppar till av. Efter detta följde en lista med vit pasta, falukorv, vetemjöl, margarin, vitt bröd, hamburgare, smaksatt yoghurt, osv osv.
Typ det som många familjer käkar till vardags. Efter följde en ny lista på saker man kan ersätta det som fanns på första listan med.
Hamburgare kan man göra egna som är mycket bättre än att köpa färdiga. Fine det kan jag hålla med om även om jag absolut ser fördelen med att slänga en färdigköpt burgare på grillen till lunch en helg när man är upptagen av allt annat än att laga mat.
Vitt bröd kan ersättas med riktigt grova sorter typ, finska eller tyska (eller vad det nu var) och margarinet kan ersättas med avokado eller bregott. Jo tjena att jag skulle kunna få mina barn att äta ett barkbröd med avokado på. Bregott, javisst det köper vi men jag förstår de som köper margarin pga. att det ju faktiskt går att bre direkt när du tar det från kylen.
Här hemma försöker vi att köpa lite bättre än rostbröd men det är säkert inte något kanonbröd på något sätt, men jag tänker lite någonstans mitt emellan eller så.
Vitt mjöl kan ersättas med bovete, kokosmjöl, råris, osv det finns mängder.
Likväl som vit pasta bör ersättas med bönpasta enligt henne.
När jag skulle köpa pasta i affären i dag så dök det här inlägget upp i mitt huvud och jag tänkte, äsch vad fasiken jag kollar väl på bönpasta då, och det gjorde jag. Sedan blev jag faktiskt uppriktigt förbaskad....
Kolla prisskillnaden, det är ju helt galet!!
Det skiljer alltså 127 kronor och 62 öre kilot på dessa olika pastasorter.
Och jag vet att det är samma sak med de där olika mjölsorterna, det är en jäkla skillnad mellan vanligt mjöl och de nyttiga mjölerna. För att inte tala om att man ska börja ha avokado på frukostmackan till hela familjen.
Just en snygg mamma fitness guru som fördömer mat och det som sedan rekommenderas är svindyrt.
Falukorv hade hon inte ens någon ersättare för och det är väl kanske för att korv inte är så bra över huvudtaget möjligen men det vet ju jag också att det finns massor av annan korv som är hög kötthalt och närproducerad och i alla fall mycket bättre men även där är det ju förstås prisskillnad.
Det blev ingen bönpasta för mig och sanningsenligt så har jag absolut råd med det så jag är väl bara snål då men vad fasiken, jag blev bara så sur. Jag lider med alla som läser fitnessbloggar och fitnessgurutips osv osv. och faktiskt går in för det och köper alla dessa dyra varor fast de kanske inte har råd. Likväl som de som gärna skulle vilja men absolut inte har råd och har ångest över det.
Vi lever i en värld där vi ska träna, äta rätt, göra allt själva, uppfostra våra barn till starka små individer med höga mål och tro på sig själva. Vi ska samtidigt göra karriär och vårda vår relation till våra när och kära, inte minst den vi lever i hop med. Inget är någonsin bra nog för vi matas hela tiden med hur allt borde vara och lever vi inte upp till det så är det inte bra. Vi känner oss hela tiden misslyckade. Så klart är det ju ingen som skriver i sin blogg att vi är misslyckade men att någon som vi ser upp till, och beundras av, skriver något, det gör att vi tar det för sanning och så sköter lilla jaget resten. Lilla jaget är den röst inom oss som hela tiden kritiserar det vi gör, påminner oss om det vi inte gör och talar om hur stor rumpan är i den där klänningen.
Jag beundrar alla som är starka nog att skita i allt som alla andra säger. Jag gör det inte och lever därför med ständigt och gnagande dåligt samvete. Jag köper bröd och grillar färdiga hamburgare. Tränar alldeles för lite, äter för mycket godis och får oförtjänta utbrott på mina barn när jag är på dåligt humör för att jag är stressad. Jag kommer aldrig i gång med träningen eftersom att jag ändå aldrig tycker att jag tränar nog. Jag hinner inte träna fyra gånger i veckan, och inte tre heller, allt som oftast blir det kanske bara en gång och då känns det för dåligt, fast egentligen är ju en gång bättre än ingen gång. Den träning som är bra är den som blir av sägs det ju.
Nu när jag har rasat lite får jag väl försöka skärpa mig och tysta det där lilla jaget. Börja träna och var nöjd med det som blir av. Bönpastan struntar jag i så får jag väl försöka äta lite mindre pasta då.
Bakar jag får det bli på vitt mjöl, jag bakar ju ändå så sällan eftersom att jag köper bröd.
Kärlek till alla oavsett vad man äter, hur man ser ut, hur ofta man tränar, och även om man skriker på sina barn ibland (så länge man överöser dem med kärlek efteråt när man får lite dåligt samvete).
Puss på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar