Den rockade inte riktigt, mer som en powerballad

Kakan var jättegod, kanske inte så god som jag trodde men det beror nog på att den var lite för länge i ugnen. Några minuter kortare tid så hade den blivit lite kladdigare och lite godare.
Kommer definitivt att testa igen.

Jag fortsätter att smaska kaka efter det att gästerna åkt hem.

Det var supertrevligt ikväll, E och deras son William lekte och det syntes kan jag säga.

Jag har hela tiden ambitionen att E och hans kompisar ska leka på E´s rum men det stannar vid ambitionen.

Det är lek över hela lägenheten och det ser ut som ett slagfält när de är klara, men de har ju kul och det är huvudsaken.

Sällskapslivet ser lite annorlunda ut sedan vi fick barn måste jag säga.
Nu träffas man redan tidig eftermiddag och bryter upp ganska tidigt för alla vet att det blir tidig väckning på morgonen. E har tidigare alltid sovit länge på morgonen om han somnar sent men har nu för tiden avvikit från det mönstret till min stora förtret. A fattar inte alls att man ska sova länge på morgonen. Han började bra men ändrade beteende till det sämre vad det gäller sovmornar ganska snabbt.
Det värsta med A är att han sällan är helt färdigsoven när vi går upp så ganska snabbt viker han ner sig igen och tar en tupplur den förrädaren. Precis i lagom tid till det att man tagit en första kopp kaffe och vaknat till så pass att det är omöjligt att somna om.

Detta ämne får mig osökt att inse att jag faktiskt är supertrött.
Sovmorgonen jag fick i morse för att M gick upp med barnen var långt ifrån tillräcklig, jag behöver mer.
Undra hur jag ska kunna snika till mig sovmorgon imorgon också.

A har börjat vakna på nätterna, eller mer vakna en gång tidigt på natten. Han verkar behöva mat då eller det är i alla fall vad jag ger han för jag vägrar att vara uppe och vanka. Det brukar funka så uppenbarligen vill han ha mat. Jag var ju så glad att han hade slutat äta på natten. Jag inbillar mig att det har med förkylningen att göra. Jag skäller på han när han vaknar sådär, medan jag ger han mat säger jag med barsk röst (fast den blir inte särskilt barsk för att jag viskar) att han minsann får sluta upp med att vakna på det här sättet och att han minsann får ta att mamma är trött och grinig nästa dag om det ska vara på det här sättet. Jag säger också att jag inte vill veta av att han äter dåligt på dagen bara för att han äter på natten. Han tittar på mig, fortsätter äta och jag inser att han inte bryr sig ett dyft om vad jag sitter där och väser om.

Jag vet ju om att jag är lyckligt lottad med mina barn och deras nattsömn. Men mycket vill ha mer säger man och jag tycker det blir jobbigt att behöva vakna över huvudtaget på natten nu. Jag är bortskämd och kräver mycket sömn. Jag skulle lätt kunna sova 12 timmar per natt utan minsta problem.
Det blev lite senare för A i kväll också för han tog en tupplur som drog ut på tiden så pass att den inkräktade på sova för natten tiden, med den påföljden att vi väckte han när det egentligen var dags att sova natt. Han fick vara vaken en stund få lite mat och sedan sova för natten. Nu hoppas jag att det gör att han skippar vickningen i natt. Jag är rädd att jag hoppas i onödan, men jag hoppas ändå.

Sussa gott!