Så dålig jag är..

Jag sitter framför datorn medan E tittar på TV och A leker.
Åtminstone tror jag att han leker, det hörs inget.
Jag borde veta bättre än att tro att allt är frid och fröjd för att det är tyst.
Detta eftersom att det i princip ALDRIG är bra när det är tyst.
Det är bara så avslappnande att få låtsas någon gång att han sitter och tittar i en bok istället för att klättra på fönsterbrädan. Eller att han leker med sitt garage istället för att slänga saker i toaletten.
En dröm vore ju att han satt i soffan och tittade på tv istället för att krypa runt på köksbordet och hälla ut eventuella mjölkrester som råkat bli kvar i ett glas efter middagen.

Nu kom han precis gående här och efter kommer en oangenäm doft.
Det är så jobbigt när inte M är hemma för då kan jag inte låtsas som att min täppta näsa gör att jag absolut inte känt någon bajsdoft och det är därför han får byta blöja hela tiden.
Om M kör samma taktik så säger jag bara åt A att gå till pappa och säga bajs så måste han byta.

Det är så tråååkigt...

Att vika kläder och lägga in dem i garderoben.
Det är så tråkigt att vi fortfarande har en kasse med kläder ouppackade från Gotlandsresan.
Det är så trist att det ligger en hög med nytvättade handdukar på golvet i garderoben.
Det är så trist att det ligger en hög med tröjor på sitpuffen i garderoben.

Det värsta av allt är att jag måste ta tag i det nu. Det är så jäkla tråkigt att jag nästan somnar bara jag skriver om att jag ska göra det.

Det är så trist att jag nästan funderar på att slänga allt och köpa nytt, men jag funderar bara nästan på det för samma läge kommer ju att uppstå igen så det är poänglöst.

Inte ens en vecka kvar

Och jag har ont i halsen, det är höjden av taskig tajmning.
Hade tänkte ta en sista runda i dag, en lång en för att om inte annat bättra på självförtroendet lite.
Det kommer inte att hända förstås då så det får bli en ångestvecka utan generalrepetition.

Finansloppet har jag i alla fall klarat av men det var ju 3,7 km så det är inte riktigt jämförbart även om banan var riktigt jobbig med mördarbackar och trängsel.

Som väl var så tog några kollegor till mig både första platsen och andra platsen individuellt och de vann även lagtävlingen.
Mitt lag kom på 43:e plats av 151 lag och det tycker jag är rätt bra ändå.

Nu ska jag ut och försöka lära E att cykla.

Jag är arg!!

Jag försöker skicka inlägg med min mobil men det gååår inte.
De publiceras inte och det gör mig V-Ä-L-D-I-G-T irriterad.

*Morr - Frääs *

Packar

Jag håller på att packa inför morgondagen.
Det är både Finansloppet och en tillställning med jobbet i morgon kväll så jag behöver packa både löpar outfit och finstass.

Känner mig inte så taggad inför loppet då jag har både träningsvärk och lite muskelvärk i sidan.
Det är ju en kortsträcka så man behöver inte vara så taggad men som jag är så ser jag ju en viss prestige i allt jag tar mig för, i alla fall när det gäller sport.
Märkligt eftersom att jag inte är så sportig egentligen, men behöver man kasta sig i brännboll så gör man, även om det ger gräsfläckar på kläderna, sådan är jag.
Alltså kommer jag att ge järnet i morgon, efter bästa förmåga, även om det innebär att jag kommer se ut som en tomat i fejjan första halvan av festen.

Var det någon som såg Kristallengalan i går förresten?
Jag såg, fast jag inte hade tänkt egentligen, men jag fastnade.

Jag måste bara få påpeka en sak, Persbrandt, alltså denna man.
Han har lagt sig till med en look som inte är av denna värld, konstiga brillor och en mustach, EN mustach, vad hände där?!
Ändå pirrar det till när han äntrar scenen, det är något visst med denna karl.
Herregud, jag säger bara HERREGUD!!

Drama

Måste visa den här bilden på A.
Han är riktigt arg och vill inte vara med mig så han gömmer sig. I alla fall på sitt eget lilla vis. Tänk er ett gallskrik till denna bild också.

Leklandshitler är i farten igen

Vi var på Lekhuset i Bromma en sväng i eftermiddags.
Jag såg framför mig en soft stund där våra barn är de enda som leker där eftersom att ingen normal funtad människa åker till ett lekland en söndageftermiddag när det är fint väder efter två dygn med ihållande regn.
Än en gång har jag fått bevis för att jag inte besitter några som helst klärvoajanta egenskaper alls.
Jag gick in först för att kolla läget och såg att det var mycket folk, men inte för mycket.
L-U-R-A-D igen.....
Det var ju minst två födelsedagskalas som pågick i det dolda. Bakom lyckta dörrar befann sig en hel hord med sockerhöga kids som anföll så fort vi hade svipat kortet i maskinen och våra barn gett sig in i lekens hårda värld.
45 minuter stod vi ut och jag tycker synd om E som visar hänsyn i alla situationer.
Han väntar tålmodigt på att barnen ska sluta klättra i rutschkanan så han kan åka. Han väntar lugnt på att killen som slagit rot precis nedanför ingång till bollhavet ska flytta på sig så att han kan hoppa ner medan en klase andra vildbasar klättrar på hans rygg.
Nu menar jag inte på något sätt att han är unik bara för att han inte beter sig som ett monster på en allmän lekplats, inte alls, det brukar vara ganska fredligt i lekparken efter dagis så det finns förmodligen fler barn som uppför sig bra än tvärtom.
Men av någon konstig anledning så verkar många tro att så fort man checkat in på ett lekland så är det bara att glömma bort barnen en timme eller två, sippa på en latte, tjabba med väninnan och kolla vad som hänt på fejjan.

Nu vet jag vad ni tänker, A men kom igen morsan, sluta vara så bajsnödig, barn är ju barn.

Jag håller med till 100% och kan vi bara enas om några små regler så kommer kanske jag också stå ut med att ta mina avkommor till de där inrättningarna några fler gånger.
(Det blir definitivt en gång till för vi kommer nog att ha E´s kalas där nästa gång, jäkligt bra affärsidé det där)

1. En rutschkana åker man nedför inte klättrar uppför.
2. En Hello Kitty glass där pinnen är en visselpipa som verkar vara avsedd för plågsamma      djurförsök köper man inte. Det borde för övrigt vara straffbart att både tillverka och sälja en sådan glass.
3. Om ditt barn inte överlever utan en slush så respektera åtminstone reglerna och se till att barnet inte sörplar i sig den i studsmattan.
4. Sist men inte minst, det är inte det minsta gulligt att vara uppkäftig när man bara är tre äpplen hög.