Fredagsmiddag med Fredagsmys och Fredagsfilmen

Hemma hos oss är det som i så många andra familjer heligt med fredagsmys.
Det serveras en middag som ska vara enkel att laga och som alla vill äta.

I kväll blev det BLT-Sandwich med pommes.

En annan fredagsrutin här hemma är att jag och barnen tittar på film. Mattias har kökstjänst och egen fixartid. Idag har han till exempel fixat en dimmer till lampan vi har ovanför matbordet i vardagsrummet. Det är bra, så att vi kan tända den utan att lysa upp hela området.

Fredagsbio denna afton blev Hundpensionatet.

Omtyckt film av oss alla även om vissa av oss fällde en tår eller två. Jag är ju en rätt blödig person som har nära till tårar. Elias är väl bekant med detta och har till och med börjat tråka mig lite för det. Alex däremot är i fasen att han inte riktigt vet hur han ska tolka det, han försöker trösta lite. Men jag förklarar så gott det går att jag faktiskt inte är ledsen på riktigt så han kommer nog också att vänja sig snart.

Nu är det snart läggdags men innan dess har jag lovat att besöka Elias bibliotek och Alex bageri så det är bäst jag sätter fart med det.

Fredag

Aj aj aj....

På vägen från tunnelbanan till jobbet har jag en lång backe och en lång trappa. Att ta sig nedför dessa hinder under vintertid är förenat med stor risk för skador.
Jag har klarat mig hyfsat hittills men idag gick det åt skogen. Trappan har inte längre några trappsteg utan stegen är fylda med hård packad snö som genom idogt trampandes av fötter har formats till halfpipes för vättar. Jag insåg denna tidiga morgon att det krävdes en fast hand på ledstången när jag påbörjade min färd nedför denna isiga bana. Det hjälpte inte kan jag avslöja, fötterna som förlorade kontakten med marken for åt det ena hållet och lår och ruma for då åt andra hållet där det alldeles lämpligt fanns en mellanstolpe för ledstången. Övre delen av mitt lår fick stifta bekantskap med denna hårda tingest på ett mycket smärtsamt sätt. Det gjorde så ont att jag faktiskt inte riktigt brydde mig om någon såg min vurpa (fast jag hade förstås säkrat att ingen gjorde det innan jag tänkte den tanken). Om någon hade hört min tirad av ord som sannolikt inte finns representerade i Svenska Akademiens Ordlista kan det vara så att jag möjligen skulle ha fått rekomendationen att tvätta munnen med tvål.
Jag kan riktigt känna hur svullnaden på mitt lår växer och blir blå. Med tanke på hur lätt jag får blåmärken kan jag bara föreställa mig hur det kommer att se ut framåt kvällen. Det gör ont att ha byxor på sig vilket jag tyvärr ändå måste tvingas utstå för det känns inte som ett bra alternativ att ta av dem. Speciellt eftersom att jag inte kan sitta så det får bli stående arbete hela dagen.

Jag är ju inget fan av vintern (även om jag älskar att åka skidor) och idag är jag lite extra anti känner jag. Kan inte ens riktigt glädjas för barnen skull, det får jag återgå till i morgon.

Bloggande 100 åring

Jag måste få presentera Dagny för er. Dagny är en kollega till mig kan man nog säga och det till trots att det skiljer 66 år mellan oss i ålder. Rimligen borde alltså Dagny gått i pension redan när jag föddes. Vilket hon säkert gjorde också men nu gör hon karriär som bloggare och gästbloggar bland annat hos oss. Hon rattade också Skandias instagram för en period.

Hon fick sin första dator när hon var 93 år och har gått in med liv och lust att använda den på bästa sätt.
Det är fantastiskt att få ta del av Dagnys historia och att hon dessutom är så pigg och positivt inställd gör det hela ännu mer härligt.

Så följ nedanstående länk och ta del av Dagnys historia ni med.

Läs vad Dagny skriver i Skandias Blogg

 

Rackarns vad gott

Jag såg ett trevligt recept på en kaka som jag ville testa och en av ingredienserna var sylt av något slag, exempelvis hallonsylt. Jag fick då för mig att jag skulle testa att göra egen sylt, något som jag aldrig har gjort förr.
Det är väl dags när man har passerat 35 att man gör sin egen sylt tänkte jag.
Jag googlade efter recept och hittade ett recept på en helt ljuvlig sylt/marmelad.

Hallonmarmelad med lakrits

Det finns ingen bättre kombo än hallon och lakrits enligt mig. Den som kom på det borde få minst ett åtråvärt pris av något slag, spelar ingen roll vilket. Det är två smaker som gifter sig och bildar en enhet som är helt oslagbar.

Receptet är som följer

1 dl vatten
12 Turkisk Peppar karameller
5 dl hallon
3 dl syltsocker

Blanda vattnet och karamellerna i en kastrull och sjud tills allt har löst sig.
Tillsätt hallonen och syltsockret och koka i 3 minuter.
Ta grytan från värmen och skumma noga.
Häll upp i i varma väl rengjorda burkar. Förslut och förvara svalt.

Yummy!!

Julklapp

Jag spontanhandlade en julklapp idag.
Som av en händelse när jag gick förbi Jackie i Kista Centrum i dag så kom jag på att jag hade ett fint rosa presentkort i plånboken.

Så klart var jag tvungen att gå in och då hittade jag denna superfina lilla väska.

På bilden är den svart och guld men jag köpte en svart och silver, det var bara helt omöjligt att få fram en bild på den. Dator och telefon är så kompatibla för tillfället så jag orkar inte ta en bild just nu. 

Jag är mycket nöjd med mitt köp och känner spontant att jag snart måste ta en kväll på stan så jag får använda den också.

Älskade Minioner

Alla som har sett Dumma mej filmerna vet vilka Minionerna är. Det finns nog ett gäng som inte sett filmerna men ändå vet vilka dessa figurer är. Men för alla ni som inte vet vilka Minionerna är så har ni verkligen missat något.
Dessa gula underbara spontana små figurer gör mig så glad.

Jag har fått en egen liten Minion som Elias har gjort i skolan. Den har jag på jobbet.

Nedan följer några små Minioncitat så ni förstår vad jag menar. De är små, spontana och har en förmåga att slå huvudet på spiken så att säga.

Ha en fortsatt trevlig söndag alla ni som möjligen läser detta, ja även till alla andra förstås men det budskapet går nog inte fram.