söndag 13 mars 2011

Jag kan inte sova

Klockan är 0:22 och istället för att ligga i sängen och sova sitter jag här och bloggar, helt galet.
Till min kompis borta på Solsidan säger jag så här, jag kan också vara upp sent ;-).
Jag får alltid höra att det släcks så tidigt hemma hos oss. Jag kan inte argumentera mot det för det är helt sant, men alltså inte i kväll. Det är iof släckt nu för jag sitter inne på mitt nya kontor (läs åsnebåset) och rullgardinen är neddragen så det syns inte att jag är vaken.

Jag är jättetrött men kan inte riktigt komma till ro. När det händer barnen kallar jag det för övertrötthet så samma diagnos får väl ställas på mig antar jag.
Jag är övertrött......

Så här ser jag ut när jag är övertrött och sitter vid datorn fast i en poppigare version...


Jag fick välja den poppigare versionen för att det inte ska synas att jag har en stor finne mitt i pannan.
Det känns också som ett bra alternativ när det faktiskt varit melodifestivalfinal idag, eller igår för klockan har passerat midnatt.
Varför tror Eric Saade att han är den nya Michael Jackson?
Han dansar bra och det är väl helt okej, poppig låt är väl också helt okej men varför har han bara en handske och VARFÖR tar han sig i skrevet HEELA tiden?!

Jag kommer inte gå in mer på Melodifestivalen, jag lämnar det bloggandet till de som faktiskt är på plats och kan göra det så mycket bättre än mig.
Ni som vill kan läsa om det HÄR.

Jag ska nog faktiskt försöka gå och lägga mig nu för klockan har faktiskt hunnit bli 1:00 nu.
Det tog sådan tid med detta inlägg för att jag inte fick igång webbkameran för min poppiga bild och jag vägrade helt enkelt att ge upp.

Nu går jag och sover och hoppas på att A skippar sin nattmåltid. Det skulle kunna ske eftersom han åt innan vi åkte från våra vänner och att han sedan var vaken och åt lite till när vi kom hem och sedan låg och jollrade som en galning. Summa summarum är att han åt sent och somnade sent så kanske att han skippar nattmålet, vi får se.

Godnatt!








lördag 12 mars 2011

Ny blogg

Har hittat en ny blogg som heter White trash of the day.
Varje dag kommer ett nytt inlägg för att alla vi som är intresserade ska kunna följa och se om vi är en äkta WT eller ej.
Jag vet inte om man klassas som en äkta WT om man trillar dit på bara en av sakerna eller om det bara räknas som att man har lite WT blod i sig då.

Jag vet i alla fall att jag åtminstone är delvis White Trash, och jag skulle vilja påstå att en hel del av mina vänner och bekanta också kan sälla sig till den kategorin på ett eller annat sätt.

Jag ger en liten hint om vad jag trillade dit på och så kan väl du kika in HÄR om du vågar ta reda på i fall du också är WT.





Med tanke på hur jag sprider dessa bilder till höger och vänster så borde jag verkligen har rätt att kalla mig en äkta WT.

Tjingeling!





torsdag 10 mars 2011

Jo just det...

Det var en väldig tur att Cupcakes blev så bra som de blev för det blev dyrt som attan.
Jag hade en liten present som väntade på vindrutan när jag kom ut från affären.

E: - Mamma vad står det på listan?
Jag: - Det står att mamma måste betala 400:-
E: - Ja ha....Mamma vad får du då då?
Jag: - Väldigt exklusiva cupcakes.........

De är som iglar, som svampar upp i jorden poppar de upp på den där parkeringen.
Jag lovar att de sitter gömda och bara väntar på att de ska dyka upp en förvirrad tvåbarnsmor med siktet inställt på cupcakesbak och därför glömmer den där förbenade p-skivan.
Jag är helt säker på att de finns en lite lätt sadistisk sida hos de som bötfäller bilar på en gigantisk parkering som inte ens är i närheten av halvfull. En GRATIS parkering dessutom Grrr.

Okej jag erkänner, egentligen tycker jag inte att det är fel att de bötfäller när man inte har en p-skiva för är det gratis så får man väl ändå göra det som åligger en, alltså sätta upp p-skivan.
Det som stör mig är att det kostar 400 SPÄNN!!!! Det är ju överhuvudtaget inte ens i närheten av i relation till brottet.
Jag glömde P-skivan för sjutton gubbar, jag har inte jagat pensionärer med skärbrännare, eller försökt köra över någon. Även om jag var bra sugen när jag åkte därifrån.

Vad hade hänt om jag hade parkerat in någon och faktiskt stått riktigt illa på riktigt. Hade jag hamnat i fängelse då.

Undra vilken outfit jag skulle välja i såfall......

Hmm...
Denna?....

Eller kanske denna?....

 Den här får det nog bli.....




Så fort jag kom hem började M surfa på automatiska p-skivor vilket jag inte alls kan förstå, det har ju bara hänt en gång..... att jag fått böter i alla fall.


onsdag 9 mars 2011

Cookiemonster



Jag har bakat igen och denna gång är jag faktiskt nöjd.
Jag tycker mina små monster är riktigt söta faktiskt, om jag nu får säga det själv.
Hur de smakar kan jag inte svara på för jag har inte testat, men det är morotskaka så jag hoppas de är goda.
Än en gång är målet M´s jobb. Det är super att ha några att baka till. M får lite skäll för de tror att han tvingar mig att baka.  Det är ju jag som vill baka men inte äta, åtminstone inte alla så det är perfekt att kunna skicka iväg till dem.

En liten armé av kakmonster

Lite förvirrad, men söt ändå......

Fågelperspektiv...

Tjingeling!







tisdag 8 mars 2011

Look a like

Såg något på tv och det gick upp för mig att jag precis hittade A´s dubbelgångare.
Det sägs ju att alla har en dubbelgångare.

A?
Orangutang?
Alla säger ju att han är så lik Pappa och jag är beredd att hålla med ;-).

Jag är en hemsk mamma jag veeeet men de är ju så bedårande söta båda två så vad annat kan jag göra än att lägga ut look a like bilder.

Tjingeling igen!



Dvärg nummer 8 = Tröttast

Idag har det varit besök på Bvc och stick i de små tjocka låren på A.
Den första sprutan gick bra, han sa inte ett pip. Den andra var det värre med, då blev det citronmin och sedan fyrkantig min och gråt. Det gick snabbt över och han blev glad och nöjd igen.
Enligt Bvc sköterskan så är A helt PERFEKT med sin längd 66,8, sin vikt 7 460 och sitt huvudmått 43,3.
Detta är mitt på kurvan och facit, detta är rätt och allt annat är fel.
Jag kan knappt vänta till jag får släppa den bomben i mammagruppen, Moahahahahaaaaaaa.
Det är verkligen skönt när man får det som man själv redan vet bekräftat.
Min bebis är bäst, min bebis är bäst och ingen annan kan mäta sig med min bebis.


Därefter har det varit Playdate här hemma och då går det undan.
Alla leksaker och jag menar ALLA hälls ut och ljudnivån är på max.
Det var jättekul att denna playdate äntligen blev av för sist vi försökte blev E sjuk och innan dess var det jättelänge sedan vi sågs sist.
Grabbarn grus var det inga som helst problem att få i säng och nu är det min tur att stjälpa ner mig på soffan med en stor godispåse som enda sällskap.
Det stör faktiskt inte mig ett endaste dugg måste jag erkänna.

Mina galenpannor :-)
Tjingeling!










måndag 7 mars 2011

Livet på en pinne....

Jag måste få berätta något som hände i går natt, alltså natten mellan lördag och söndag.

E kom in till oss ganska tidigt, det var ett tag sedan han sov hos oss men denna natt ville han tydligen det.
Han tar plats när han sover hos oss och jag vet inte varför men han ska alltid ligga åt fel håll i sängen.
Ni vet på tvären istället för längden, A gör likadant i sin säng, varför är det så egentligen.
Om någon har ett bra svar eller en intressant teori så får ni gärna berätta om det.
Hur som helst så vaknade A vid halv fyra och ville ha mat.
Jag lovar att jag han knappt lyfta huvudet från kudden innan E hade invaderat HELA min säng.
Det var som att han var programmerad att flytta sig när jag gjorde det. En robot med uppdrag att roffa åt sig så mycket sängplats som möjligt.
Jag hämtade flaskan, hämtade A och satte mig på sängkanten. Eftersom att E är så liten OCH sover på tvärsan så finns det ganska gott om plats i fotändan. Jag sitter där med A i mina armar och funderar på om jag helt enkelt ska kura ihop mig och sova i fotändan som en annan Labrador. Jag är nog ganska lik en labrador om jag får säga det själv.
Ganska snäll, trofast och lite lagom lönnfet.
Då börjar M snarka och det går inte att ignorera, jag avskyr snarkande. Jag har många gånger försökt att räkna snarkningarna och på så sätt somna. Göra det till något positivt både för mig och M. Positivt för mig för jag slipper reta mig på det och jag kan somna och positivt för M för jag slipper puckla på han när han snarkar. M´s snarkningar väcker aldrig mig, jag kan vakna av minsta knyst från barnen men aldrig av att M snarkar. MEN jag klarar inte av det i vaket tillstånd, jag blir helt besatt av att få tyst på han.
När jag då sitter och ger A mat är jag förhindrad av att fysiskt få tyst på M.
Några gånger tidigare har jag försökt att sparka på han men det är så otroligt krävande och förutsätter en vighet som inte jag besitter. Jag får alltså ta till ett väsande istället och det måste vara på en så låg nivå att bara M hör och inte E för jag vill ju inte väcka han. Det ska alltså vara ett väsande som går rakt in i M´s undermedvetna. Tro det eller ej men jag lyckades.
Börjar så smått få upp hoppet att jag kanske ska få sova lite så fort A ätit upp i alla fall.
Då det plötsligt händer....
A ryser till och jag känner något varmt rinna längst mitt ben.
Tankarna gick ungefär så här.

- Vad i h..vete var det där!!!
- Ahh A kissade ner mig.....
- Va fan har han ingen blöja??!!
- Jo men det är ju klart han har.
- Den måste ha halkat på sniskan.
- Åhhhh han är dyngsur, jag är blöt.....Golvet är blött.
- Måste byta kläder på A, måste tvätta av mig själv, måste torka upp på golvet.
- Klockan är fyra på morgonen.
             SUCK!!!
Dessa tankar inom loppet av några tiondels sekunder.

Då jag stod och bytte på A funderade jag på om det är så här det ska vara.
Jag kom fram till att det ska nog det.
Torka kiss mitt i natten medan man funderar på om det finns plats kvar i sängen för mig och om det är så pass tyst att jag kan somna om.
Det är det som kallas FAMILJELIV och jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt.
Jo jag kanske kan klara mig utan att bli nerkissad mitt i natten när jag tänker efter men summan av kardemumman är att jag älskar min familj och ALLT vad det innebär även om jag gnäller ibland.