tisdag 2 februari 2016

Definitivt ett feltänk

Jag vill rikta ett tack till en välkänd leksakstillverkare för att jag fick min nattsömn rubbad.
Låt oss gå tillbaka till tidigare på kvällen men tillräckligt sent för att barnen skulle ha somnat.
Något alarmliknande ljud hörs från Alex rum. Mattias springer upp för att genast eleminera det störande momentet innan Alex vaxnar. Så klart har ljudet upphört när han kommer in i rummet och det är helt omöjligt att veta vilken av alla 752 fordon som hade gett i från sig detta avgrundsvrål (det var det förstås inte men det kändes som det just då).
Fem minuter senare upprepas samma procedur och eftersom att det försöket att hitta ljudkällan också misslyckades så var det samma sak ännu en gång. Denna tredje gång sprang vi båda upp och jag tog sikte på en ambulans. Jag ställde mig utanför Alex rum och provade lite knappar. Dåligt beslut, mycket dåligt beslut för den där ambulansen lät ju som en hel armada av uttryckningsfordon, tjutet var öronbedövande och jag fick slänga mig in i vårt sovrum och kasta ambulansen under täcket till den behagade sluta med sin serenad.


Vid läggdags hade vi alltså inte identifierat ljudet ännu och således inte kunnat eliminera ljudkällan, vilket jag blev varse om exakt 2 timmar efter det att jag hade lagt huvudet på kudden och somnat.
Jag började leta (och ni fattar ju hur bra man letar i ett mörkt rum med en sovande unge som har mängder med fordon som skulle kunna vara den potentiella källan).
Plötsligt hör jag en sämndrucken röst som säger "mamma, tänd lampan så att du kan hitta det som låter". Se där ja, så bra gick det med mitt försök till tyst letande. Till slut lyckades jag få fatt i den och min gissning är att den börjar spökspela helt okontrollerat för att batterierna börjar ta slut. Jag stänger av den tänkte jag. Men se där, det gick ju inte för där fanns ingen avstängningsknapp. Men åååhh, suck, får väl ta ut batterierna då. Nääää men den luckan var ju väl tillsluten med en pytte, pytteliten skruv.
Att gå ner i förrådet och leta skruvmejsel var förstås hel otänktbart och att dränka biljäveln i badkaret skulle även det tagit mer än 2 minuter så jag gjorde det bästa av situationen och begravde den i soffan under både filt och ett berg av kuddar för att bedöva eventuella oljud och så gick jag tillbaka till sängen och sov igen...


Såå vad har ni haft för er i natt?


Jag tycker att det lilla folket borde lära sig att ta bättre hand om sina renhållningsfordon och underhålla dem så att batterierna inte tar slut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar