Labyrinten

Kom på en sak till som har med Ikea att göra men nu är det mer hur deras varuhus är uppbyggda. Tanken är ju att styra kunden genom hela varuhuset för att få denne att köpa så mycket som möjligt. Ett framgångsrikt koncept med tanke på att vi i går skulle köpa en rullgardin men kom ut med rullgardinen, två kuddar, fyra kökstolar, en papperskorg och ett paket disktrasor.

Hur som helst så hade vi stannat till vid några stolar en kort stund. När vi gick vidare insåg vi att Alex inte hade stannat med oss utan gått vidare, vi gick snabbt framåt men såg han inte vilket förbryllade oss eftersom att han orimligen kunde hunnit särkillt långt även om han är snabb.

Plötsligt hör jag honom gråta på andra sidan väggen (det är ju inte hela väggar så ljudet förflyttar sig bra). Jag började springa och hade förväntat mig att jag skulle komma runt ganska fort men det tog aldrig slut på köksutställningar. Jag hörde honom hela tiden och medan jag sprang så tänkte jag hur i hela friden han hade hunnit så långt. Mattias var lite före och kom fram först, det var en mamma som hade lyft upp honom och kom gående. Då gick det upp för oss att han hade tagit en av de genvägar som finns. Det finns ju ett fåtal för att man skall kunna skippa vissa delar av varuhuset. Den genvägen var precis vid stolarna så hade vi tagit den hade vi också sett han direkt men så är det ibland.

Alex blir ganska snabbt orolig om han inte ser oss, vilket borde få honom att hålla sig mer vid oss och inte traska i väg på egen hand. Jag väntar dock fortfarande på att han ska göra den kopplingen.