Ännu en Hang Up

Ni vet ju att jag har en liten nojja över kräksjukan. Lite så att mina barn varje gång de nämner något om magont alltid lägger till "men jag mår inte illa mamma" så att jag inte ska springa och hämta hinken.

Jag har en ny grej nu.

LÖSS

Dessa små vidriga varelser som verkar vara helt omöjliga att bli av med.
Jag har ju sett den där lappen i snart 6 års tid. Varje höst är det samma sak "Nu går det löss igen".
Men vi har alltid klarat oss.
Fram till nu..

Vi schamponerar och vi kammar, vi schamponerar och vi kammar. Vi kammar och vi kammar och vi kammar. Vi tvättar sängkläder och vi tvättar solhattar. Vi sprayar håret på barnen varje morgon med något motverkande medel som ska hjälpa mot lussmitta.

Jag blir helt GALEN snart. Det är inte mycket men vi hittar någon lite lusjä.... här och där hela tiden känns det som. Det är som att det inte går att bli av med äggen och så kläcks det någon lus var och varannan dag. Dock bör det väl sluta tänker jag om man kammar och hela tiden tar bort de som dyker upp. Jag menar det borde ju inte blir fler. På Elias har jag inte hittat några nya nu på ett tag så peppar, peppar. Varje vecka står i veckobrevet att man ska luskamma för att det ska sluta spridas men jag vet inte om folk gör det.

En sak är ju i alla fall säker och det är att någonstans i världen så är det en glad jäkel som skrattar hela vägen till banken och det är den personen som får avans på lusprodukter. Holy Molly vad dyrt det är. Någon tjänar storkovan på att de där små rackarna hoppar från skalle till skalle ska jag säga.

En pytteliten flaska schampo kostar 179 kr, jag handlade produkter för 600 kr när skolan ringde och sa att Elias hade löss, 600 spänn får man ju ett par schyssta skor för.

Det som hänt här hemma nu är att så fort någon av barnen kliar sig i huvudet så är jag där med kammen. Har jag ingen kam till hands så letar jag i huvudet på dem som den värsta apmamman. 

Elias tycker att jag är pinsam när jag börjar leta i huvudet på han på allmän plats.

Mitt eget hår kammar jag så det väl snart inte finns något kvar. Jag är livrädd att jag ska få några för då blir jag väl inte av med dem det här årtiondet är jag rädd. Inte med tanke på hur mycket hår jag har på skallen.

Vik hädan usla små löss här har ni inget och hämta....