Galna mamman

A ville inte äta middag i går kväll. Han gick och lade sig i soffan och klagade på magont.
Min första tanke var KRÄKSJUKAN ÄR HÄR!!!! och gick igång på alla cylindrar.
Vrålade till M att hämta hinken och glömde alldeles bort att den stod där jag hade gömt hans julklapp.
Täcker soffan med handdukar, drar undan mattan från golvet och gör mig redo.
Första dagen på jullovet, jo men självklart och visst var det väl idag jorden skulle gå under. Den kunde väl för sjutton gjort det innan kräksjukan kom i så fall.
Magknipen verkade gå över och A ville bada. Han fick bada lite och när han satt i soffan sedan igen kom magontet tillbaka. Jag skriker till M, NU KRÄÄÄÄÄKS HAN, NU börjar det.....
Trycker A´s huvud över hinken för jag tycker att han hulkar lite. Han gnäller, jag vill inte, jag vill inte och blir lite ledsen. Han lägger sig på soffan igen och somnar nästan.
Jag vakar som en hök.

Vi lade han i sängen och jag satt bredvid med hinken i högsta hugg.

Den här gången ska jag vara redo. Jag vill inte bli tagen på sängen med spyor över hela rummet.

Han somnar, jag sitter kvar.

Han sover hårdare och jag vågar lämna rummet för att i nästa minut springa in med en handduk som jag lägger under hans ansikte.

Jag går ut.....

Går in igen efter fem minuter....

Han sover, jag går ut....

Går in igen efter tio minuter.....

Han har ändrat ställning men sover fortfarande hårt....

Jag går ut.....

Går in igen och nu sover han i sin favoritställning, och han sover riktigt tungt.

Jag går ut ännu en gång.

Efter ett tag skickar jag in M...

Därefter går jag inte in igen förrän det är dags för mig att gå och sova... Eller kanske att jag var inne någon mer gång.

Han sov hela natten och verkade inte må dåligt när han vaknade förutom en förkylning.

Ni fattar att jag har problem med kräksjukan va?! Jag mår uppriktigt dåligt den här tiden på året och den härjar som värst. Jag blir orolig och inte minst besatt. Stackars barn med en mamma som sitter bredvid med en hink i högsta hugg.

Jag tror det mest är för att den där jäkla sjukdomen är så okontrollerbar och jag gillar att ha kontroll.

Kontrollfreket har talat!!!