OS är slut....

Och semestern är slut. Dags att återgå till allvaret, återgå till att passa tider och till att leverera.
Jag kan sammanfatta både OS och semestern på samma sätt, det hade sina up´s and downs.

Vi hade en fantastisk vistelse på Fårö, vädret var på vår sida detta år. Något vi inte har fått uppleva på väldigt länge. Vi sköt inte över målet genom att planera in en mängd aktiviteter som bara hade slutat i kaos. Vi sansade oss och insåg att vissa saker gjorde sig bäst i tanken, som att grilla på stranden och titta på solnedgången. Det är härligt och vackert men inte med en tvååring som är mer vild än tam.
Vi tog dagen som den kom, anpassade oss efter vad vi mäktade med och det visade sig vara ett vinnande koncept.

God mat..

Fin miljö...

Barnarbete....

Beachhäng...

Fika på Sylvis döttrar...

Stenplockning vid fåröfyr...

Denna sten kasta jag ska....

Lek på Kneipbyns sommarland...

Vi blev alla drabbade av guldfeber..

Pizza på Carlssons....

Besök vid raukarna...

Den obligatoriska Svarta Malin på
Glassmagasinet vid hamnen i Visby...

Poolbad vid badrestaurangen...

Grabbarna jammade lite på kvällskvisten..

Sommarkille vid fåröfyr...

Upptäcksfärd i öknen (Ulla Hau)

SLUSH!!!

Inget Fårö utan Får...

Vi gillar varandra....
och glass...

Mamma freakar....

Strandbus...

I love you....

Vi gjorde allt man kan göra på Fårö, ja allt man kan göra med en huligan i släptåg i alla fall och vi är supernöjda. För första gången på fyra år har jag något som påminner om en solbränna i alla fall.
Jag har läst många böcker i ett sträck, vilket inte heller har skett de senaste åren.

Som jag skrev så har det så klart också varit downs och ska vi prata OS så är Casalls balltramp en riktig besvikelse. Hade hoppats så på Rolf Göran Bengtsson.
När det kommer till vår semester så är det väl det att markservicen blir så intensiv under semestern. Frukosten är knappt av bordet förrän lunchen ska fram och den hinner man bara svälja så måste middagen planeras. Jag ser helt klart ett mervärde av att gå och ta för mig av en framdukad lunchbuffé även om den inte alltid är en fröjd för smaklökarna. Det är ju knappast luncherna hemma under semestern heller eftersom att barnens smaklökar endast tillåter korv, korv och så kanske en liten köttbulle på det. På dagis äts allt men hemma smakar det plötsligt blä....

I kväll kändes det som att det verkligen är dags att återgå till verkligheten. Barnen förvandlades till små monster och både jag och M var stressade och lättretliga. Det tar på allas våra krafter att umgås så här mycket. Barnen saknar sina kompisar och lyser upp som små ljus när vi talar om pedagogerna på förskolan. Det skulle kunna kännas jobbigt men jag tycker inte det. Jag är så glad när E säger att han älskar sin fröken. Det är ju ett kvitto på att de trivs med tillvaron på dagarna. Vi måste ha dem där, vi måste jobba och det är super att de trivs. Vi alla har vår tid på dagarna och det känns som att det är dags att återgå till den nu. Semestern är fantastisk och vi behöver den. Jag längtar redan till nästa men nu välkomnar jag vardagen och rutinerna igen.
Åtminstone en vecka eller två ;-).