söndag 4 mars 2012

Det var ju den här dockan då.....

På A´s avdelning på förskolan ska man arbeta med dockor. Alla barn ska ha sin egen docka som om jag fattat det rätt ska väl liksom representera dem själva på något sätt.
Den här dockan ska alltså se ut som barnet och det är vi föräldrar som ska sy dem.
Första gången jag hörde om det här så tänkte jag bara, kul skämt, jag köper en docka på IKEA.
Det fattade jag ganska snabbt att det inte var tillåtet. Att jag skulle sy den själv var otänkbart, det måste någon annan göra, end of story. Jag är hantverkshandikappad, vilket förskolan bevisligen inte räknat med att det finns föräldrar som är.
Den här dockan har legat som ett mörkt moln över mig i en månads tid men pga. sjukdomar så har det inte funnits möjlighet att åka till mamma eller svärmor för att få hjälp med dockan.
Den här helgen var det tänkt att det skulle ske. Min mamma jobbade så det var svärmor som skulle få den äran att fixa dockhelvetet.
Då blev hon sjuk, jäkla, förbenade, sabla skitotur då.
Paniken blev ett faktum, dockan bara måste bli färdig idag. Det blev ett ångestberg som var stört omöjligt att ta sig över. Det fanns inget som var viktigare än att docksatan blev klar idag.
Jag bara måste få detta ur världen.

Sagt och gjort så bestämde vi att det var dags att skaffa symaskin. Nu citerar jag M, "Hur svårt kan det vara?, Jag har ju haft syslöjd och det finns ju ett recept att följa" Vi behöver alltså bara en symaskin.
Ni fattar va, att kalla mönster för recept talar sitt eget tydliga språk om hur bevandrade vi är i den här världen.

M åkte och köpte symaskin....
Den skrämmande maskinen...
Och hade sönder den på en gång...
Kanske inte sönder men han tog bort några delar som inte skulle tas bort och det tog sin lilla tid innan han fick dem på plats igen.

Dags att fixa tråden.... Som inte ingick i maskinköpet
utan måste handlas separat som fick bli en egen tur för det gjordes inte
den första rundan då maskinen införskaffades.

Spola på undertråd........

Nu jävlar åker vi....
Fy faan vad läskigt det var....
Det tog sin lilla tid, det var väldigt pillrigt. Jag är långt i från säker på att jag gjorde rätt hela vägen. Det var för jäkla läskigt och obekvämt och inte ser den väl ut som A men vad gör väl det.
Dockan blev klar.....

TA DA!!!!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar