lördag 5 november 2011

Natten mellan torsdag och fredag

Torsdagen var ju den dag då jag hällde i mig kaffe och gick helt bananas i A´s rum.
Detta tror jag kan ha haft inverkan på min nattsömn för jag kunde inte riktigt varva ner när det var dags att sova. Jag somnade till slut och vaknade några timmar senare av en febrig E.
Försökte med Alvedon men fick skrik och panik tillbaka. Kunde inte somna för att E snurrade som ett freak och var supervarm. Jag ledde tillbaka han till sitt rum igen och nu kunde jag somna om. Endast för att vakna strax senare av att jag hade ruggigt ont i magen, var vaken ett tag till då och somnade sedan om igen för att denna gång börja drömma en mardröm. Till historien bör tilläggas att jag aldrig drömmer mardrömmar efter att ha sett på tv, alltså A-L-D-R-I-G. Jag såg på V när jag var typ sex år utan problem.
Jag kollar på Criminal Minds varje vecka och störs inte det minsta av det.
Den här kvällen tittade jag på Criminal Minds i vanlig ordning. Det som var annorlunda i det här avsnittet var att teamet efter avslutat fall körde en social sammankomst, teambuildning med fokus på matlagning.
Detta fixade inte min hjärna, jag drömde den vidrigaste mardrömmen jag haft på år och dar och som direkt kan kopplas samman med Criminal Minds och det har ALDRIG hänt förut.
Jag drömde att jag var med på en mördarjakt och det var inte vilken mördare som helst, den var en kannibalmördare. Malin du borde nog sluta läsa nu.
Vi hittade två döda människor som någon hade käkat på och efter att vi hade fångat mörderskan som det var i detta fall så fick de där två dödisarna åka med i bussen hem. Vi åkte alltså buss den här gången och inte flygplan som de som brukar se CM vet att de alltid åker. Det hör kanske inte till vanligheten att liken sitter i ett säte och åker med, men nu gjorde dem det. Ni fattar att det är läskigt va när jag dessutom kommer ihåg allt in i minsta detalj. Nu kommer vi till det allra värsta, helt plötsligt upptäcker jag att mördaren är borta. Hur kul är den, och ingen tror mig. De andra fattar inte att hon är borta och jag vet att hon är i närheten någonstans men får ingen respons. Sedan var det lite andra Hannibal Lecter scener i drömmen innan jag vaknade av att E kom springande igen och hade kissat på sig. Drömmen var så jäkla läbbig att jag fortfarande var lite rädd när jag stod i duschen.
Det var nog tur att E kom springande, oturligt nog var klockan halv sex då och efter att ha tagit reda på sängkläderna och försökt ännu en gång med alvedon men i vanlig ordning möttes av skrik och panik var det ingen idé att gå och lägga sig igen så det var bara att göra sig i ordning och åka till jobbet. Tio över sju var jag där så det blev en tidig start.

Det var en händelserik natt kan man säga och nästa gång jag tittar på Criminal Minds hoppas jag att de håller sig till seriemördandet och skippar matlagningen för då kanske jag slipper drömmar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar