torsdag 19 maj 2011

Min dag i kaos

Kära Bullen!

Jag har ett problem och jag vet inte vad jag ska göra. Snart orkar jag inte längre.
Det är mitt huvud, hur jag än försöker så hänger det inte med. Ta i dag som exempel då jag skulle åka på bio med min ständige följeslagare A. Vi skulle gå på premiären av Pirates of the Caribbien 4 och redan där ser ni att något är fel. Trean var inte särskilt bra så vad får mig att tro att de ska lyckas med fyran.
Hur som helst så gick allt bra hemma, A bajsade väl en 4 gånger kanske men det fixade jag som den mästerblöjbytare jag är. Det bara måste vara tänder på G för ingen levande själ bajsar så där mycket om allt är som det ska. Sedan åker jag i väg, utan extrakläder till A. Ööööööööööööö (hög felsignal, som i ett frågesportprogram ungefär).  Efter bion åkte jag till Ica Maxi för att handla och det flöt på bra ända till A fick sin "ta i och klämma min" tätt följt av en inte allt för angenäm doft. Aj, aj men jag speedade upp handlingen lite och checkade sedan ut. A var rätt nöjd så för ett ögonblick var jag frestad av att ignorera den lilla händelsen och stoppa in han i bilen och åka till dagis för att hämta E och sedan åka hem och byta. Men jag kände mig trygg med tiden och inte lika trygg med att A skulle fortsätta vara nöjd till vi kom hem. Så fick jag dåligt samvete också förstås. Jag gick in på toan på Ica och lade han på skötbordet och fick en rätt nasty surprise. Jepp det var en slamkrypare ända upp på ryggen och ni som var uppmärksamma i början av inlägget kommer säkert i håg att jag inte tog med extrakläder.
Vad göra, vad göra?! Jag började med att sanera, insåg att bodyn gick inte att ha kvar på han. Jag hade en ny tröja som jag hade köpt men den var i bilen och inte till så stor hjälp för stunden. Sagt och gjort så fick han helt enkelt köra bar överkropp. Det var rätt varmt, vi skulle bara åka bil och jag hade filtar så det fick bli så. Nu var jag sen till dagis, saneringen åt upp all min reservtid.
Packa in och åka, väl framme vid dagis lyckades jag med bedriften att repa fälgen på bilen, en hel del också faktiskt. Men jag höll mig till kanten på fälgen åtminstone. Det här gjorde mig inte mindre stressad vill jag då tillägga. Jag började genast fundera på om M skulle märka i fall att jag inte hämtade han på jobbet.
Jag måste ha sagt det högt för E sa att "Pappa kan åka taxibil hem". Det var inte riktigt det jag hade tänkt mig, min tanke var mer att han kanske kan stanna på jobbet till det är dags att byta bil, om ca. 2 år ungefär.
När jag kom in på dagis fick jag springa och leta efter E´s byxor och strumpor som hängde någonstans på tork eftersom att det fanns en gigantiskt vattenpöl på gården som hade inspekterats noggrant.
Väl nere igen fick jag på E kläderna och ut i bilen för att då inse att jag inte hade min solglasögon. Jag hade dem när jag parkerade och nu fanns dem inte här. De hade alltså lyckats försvinna någonstans mellan bil och dagis. Det är ingen lång sträcka kan jag säga. Jag fick tillåtelse av E att springa och kolla efter dem men jag var ju stressad eftersom att jag hade barnen i bilen så det gick ju inte ens att tänka var de skulle vara så jag gav upp det väldigt fort. Vi åkte hem och jag tog ut barn, matkassar ur bilen och gick in. Tog posten åkte upp, klädde av barnen och ska packa in maten i kylen. Var är maten?! Panik igen, tänka tänka tänka, nu är jag så förvirrad efter allt som har hänt att jag inte kan tänka klart så det tog ett litet tag innan jag kom på att de förstås stod kvar nere i porten. Jag tog posten och då glömde jag kassarna. Jag åkte ner och hämtade dem och packade in i kylen. Jag bytte på A och nu var det dags att hämta M. Jag släppte idén med att strunta i att hämta han för det hade nog inte gått hem, jag tror han hade kommit på det.
Nu bestämde jag mig för att go with the flow, leva lite farligt och vara lite spontan. Hur faan jag nu kunde tänka så, lärde jag mig INGET av historien på Ica. Jag tog barnen satt dem i bilen och tog inte med mig ett dugg mer än min plånbok ifall jag skulle bli stoppad av polisen (det kunde jag minsann tänka på). Vi skulle ju bara mer eller mindre till M´s jobb och vända, vad kan rimligtvis hända under den tiden. Jo det ska jag berätta, A kör en nummer två igen, det kan hända på den korta tiden.
Garderar upp med lite pappersservetter och åker hem och hör och häpna så klarade sig kläderna denna gång.
Vi stannade på dagis och jag hittade min glajjor liggandes på ett av borden på dagisgården.
Slutet gott allt gott.....

I alla fall på denna dag men det är ju inte första gången jag är förvirrad och gör konstiga saker.

Kan det här vara något för mig De tankspriddas riksförbund "Vi som ibland glömmer"



Snälla Bullen hjälp mig....
Som vanligt är det inte flickan som är
med på bilden som skrivit brevet.

1 kommentar:

  1. Det här är kanske inte det du vill höra just nu... men jösses vad jag skrattar :D Jag ser mig liksom den här vimsiga Anna framför mig :D Förlåt! Det där med fälgar känner jag alltför väl igen (undrar hur många jag förstört..) och det händer alltid i stressade situationer! Ja, ja, du fick min dag att börja bra, med skratt i hela kroppen, du skriver ju så roligt och i många fall igenkännande :) // Faster Mangs

    SvaraRadera