Här bodde min farmor och farfar på den tiden och farmor arbetade på stadens hotell.
När jag och min bror var och hälsade på och vaknade på morgonen sprang vi alltid direkt till farmor på hotellet och så åt vi rostat bröd och drack coca cola till. Vi fick dricka direkt ur flaskan och det var de där gamla flaskorna.
Det är ett minne som är så pass gammalt att jag nästan känner mig osäker på om det verkligen är ett minne eller något jag drömt. Samtidigt så vet jag att det är sant för det känns i hjärtat, det är ett genuint minne som alltid har funnits hos mig. Självklart kunde jag inte låta bli Coca Colan nu, jag var tvungen att prova igen och jag måste väl erkänna att det inte kommer vara något stående inslag vid frukosten men det var gott. Gott därför att när smaken träffar min tunga kan jag nästan se mig själv som liten flicka sitta på bänken i hotellets kök och mumsa på rostat bröd och sippa på min alldeles egna coca cola.
Vad som än händer i framtiden har man alltid sina minnen, dem kan ingen ta i från en.
Jag hemma hos farmor & farfar |
Jo men visst stämmer det minnet :) Kommer du håg den stora brödrosten som rostade 8 skivor bröd i taget? Aldrig kommer väl coca- cola smaka som då...
SvaraRadera// Faster Mangs
Sitter här med din Farmor nu och har läst högt och visat bilderna. Hennes kommentar: "Det var tider det" :)
SvaraRadera// Faster Mangs