Ja hur många Lingon finns det egentligen?

I torsdags var mammorna på vift, vi fick permiss och åkte till Kista för att gå på bio.
När vi handlade biljetterna var det något som slog mig, ja inte bokstavlingen då förstås. Snacka om att jag hade blivit förvånad om någon kommit fram och slagit till mig när jag stod där i kön.
Rätt dumt uttryck egentligen, det ska jag genast sluta använda.
Det jag försöker säga är att jag kom att tänka på en sak. Varför är kortmaskinerna så fruktansvärt stora och varför sitter de så högt upp. Det känns som att man vill säga - Sätt kortmaskinen, lite, lite högre upp för jag tror inte att killen allra längst bort i köpcentret såg min kod nu och det är ju lite orättvist när alla andra får se den. På vissa är knapparna så stora att man måste använda tre fingrar för att trycka ner dem och alla som står inom en radie av 25 meter är garanterade att få ta del av min kod.eftersom att maskinen är så gigantisk så är det omöjligt att hålla för. Jag får den  bestämda känslan av att det inte är den person med det högsta säkerhetstänkandet som designat dessa maskiner.

Permisskvällen i sig var verkligen trevlig, vi åt sushi som alltid är nam nammi nam nam och så tittade vi på
Hur många Lingon finns det i världen. Det var en riktig må bra film trots vissa sorliga inslag. Vi skrattade och grät, eller jag och Malin i alla fall, Johanna var lite mer sansad. Jag fick verkligen anstränga mig för att inte börja hulka, lite försiktigt gråtande är okej, gråta så man nästan bryter ihop är inte okej på bio, det får man hålla hemma i tv-soffan. Det jobbiga är när gråtandet är i slutet av en film för helt plötsligt tänds ljuset i salongen och så sitter man där tagen på bar gärning med mascara långt ner på kinderna och man hinner inte riktigt samla sig innan man måste gå ut och dessutom rakt ut i ett köpcentrum med massa andra människor som inte alls vet att jag varit på bio.
Lite tid att samla sig skulle vara på sin plats tycker jag och en spegel i stolsryggen framför som går att fälla upp, lite näsdukar skulle inte heller vara fel. Där har SF något att jobba på.

Jag kan varmt rekomendera filmen, den går lika bra att se hemma i tv-soffan, nästan med fördel med tanke på vad jag precis skrivit om. Jag kommer hyra den så fort den finns i Telias programbibliotek för jag vill se den igen. Verkligen rolig, mysig och härlig på alla sätt och vis.