Vi trodde vi var safe och det var ju ett stort misstag.
M trillade dit i natt
Så jobbigt och vi som hade vänner här på fika igår, jag trodde verkligen att det var lugnt och nu har jag världens ångest att vi smittat dem.
E visste jag inte hur jag skulle göra med idag, han är ju inte sjuk så jag tog han till dagis för att hålla han borta från M (vilket troligen inte hjälper men det känns bättre). Samtidigt har jag då ångest för jag vill ju inte smitta ner någon på dagis. Men som sagt han är ju inte sjuk och vi vet inte om han blir det heller *SUCK*. Hur man än gör så har man ändan bak.
Det blev ju inte bättre av att han fick panik och grät och klamrade sig fast vid mig och sa - Jag vill inte vara på dagis mamma, jag vill följa med hem. Det är ju typ det värsta som finns och får mig att känna mig urkass. Det blir ju alltid bättre jag vet ju det och han har ju jättekul men det är ju föga tröstande när det sista jag ser är hur ledsen han är.
Som grädde på moset så ska M åka till England imorgon och jag blir ensam med barnen i några dagar.
Blir ju jättekul om jag eller E blir sjuk också. Jag går som på nålar och analyserar varenda rörelse i magen och ansiktsuttryck från barnen för att se om något är på G och bara det gör mig illamående.
Jag är verkligen skräckslagen för denna sjukdom och har varit det sedan första gången jag fick den och det är flera år sedan nu.
I natt när M blev sjuk började det snurra i skallen på mig direkt och när jag väl somnade drömde jag mardrömmar. Jag drömde om att jag var på ett sjukhus och det var någon som tog livet av folk där och då blev de som dog zombies och jag försökte gömma mig fast ibland var jag också en sådan där zombie, Helt sjukt!!
Men det är lugnt, jag mår bra
BORT MED VINTERN OCH DENNA SJUKT SMITTSAMMA J #!"*!!! SJUKDOM VID NAMN KRÄKSJUKAN!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar